Ledare | En kris för antirasismen
Andrev Walden |
Publicerad 2015-04-27 12:27 |
Lästid: 2 minuter
Det är lätt att skratta åt “krisen” som just nu skakar SD. För att det kul när det går dåligt för rasisterna. Problemet är bara att det inte går dåligt. För det är ingen kris. Det är en teater. Och en katastrof för antirasismen. Eller åtminstone en kris.
Let me mansplain this.
SD är helt omöjliga att samarbeta med i befintligt skick. Detta vet både SD-ledningen och de spridda borgerliga element som fantiserar om ett politiskt äktenskap med SD. Den borgerliga ledarskribenten som vill driva en SD-vänlig linje behöver en krok att förankra den där linjen i. Den moderata politikern som vill bränna broarna till Reinfeldts antirasism behöver krut. I dagsläget finns varken krokar eller krut eftersom ingenting hänt sen Reinfeldt lämnade posten. De här människorna har absolut ingenting att jobba med. De behöver någonting att peka på. En händelse.
Och det är det som händer nu. Händelsen. En påhittad strid där huvuden rullar.
För de sverigedemokrater vars huvuden rullar är striden naturligtvis högst verklig, SD-ledningens unga pjäsoffer får ju inte vara med och dela på intäkterna efter föreställningen. Och intäkter ser det ut att bli eftersom allt går enligt planen.
När den "inre striden" är avgjord och "krisen i SD" har lagt sig kommer det äntligen att finnas en händelse att ta spjärn emot om man vill. Och det vill man.
Vem "man" är kommer du snart att märka.
"Krisen i SD" är i alla fall en potentiell katastrof för svensk antirasism och verkligen ingenting att skratta åt.
Uppdaterad 2023-09-13 16:12