Rymdslottet | S01E11 Europas mörka hemlighet
Så håller Europa värmen
Europa är den sjätte största månen i vårt solsystem (lite mindre än vår måne) och trots att den befinner sig 78 miljoner mil från solen – långt utanför det som brukar kallas den “beboeliga zonen” – pekar mycket på att det finns ett uppemot 100 kilometer djupt saltvattenhav under det yttre istäcket (10-30 km). Temperaturen vid ytan är ungefär -170 °C så vi lär knappast hitta någonting levande där (inte ens med jättemysig päls för även om det finns en tunn atmosfär med syre badar Europas yta i dödlig strålning från Jupiters magnetfält). Men Europas inre är upphettat av ett slags tidvattenkrafter, hela månen knådas liksom av Jupiters enorma gravitation och friktionen skapar värme. Lite som när du böjer ett kreditkort eller en sked fram och tillbaka många gånger. (Det här är inga vilda gissningar, vi vet att samma effekt skapar hettan inuti Jupiters måne Io som har runt 400 dokumenterade vulkaner på ytan).
Tre tecken på ett gömt hav
1) Ytskiktet verkar röra sig oberoende av månens hårda kärna, vilket tyder på att ytskiktet flyter på någonting. Till exempel ett hav.
2) Den ytliga terrängen vittnar om stora mängder vatten under isen. Läs mer här.
3) Stora plymer av vatten skjuter med jämna mellanrum ut i rymden (som för att övertyga de sista tvivlarna).
Resan dit
I den NASA-budget som nu ligger i Vita huset och väntar på klartecken har NASA öronmärkt 255 miljoner dollar över fem år för att påbörja första fasen i det projekt som miljoner rymdnördar dagdrömt om i årtionden: en expedition till Europa. Detaljerna kring uppdraget kommer att ta form under 2015 men vissa saker säger sig självt. Som att…
1) Det blir en obemannad farkost (man skickar inte astronauter till strålningsgräddade månar i onödan).
2) Farkosten kommer inte att landa på Europa utan lägga sig i omloppsbana runt Jupiter och studera Europa under en serie så kallade "flybys". Det finns utvecklade koncept för en farkost som landar på månen och borrar (eller snarare smälter) sig ner genom istäcket med hjälp av en radioaktiv spets (en etiskt känslig fråga) men ett sådant projekt skulle kosta ofattbart mycket pengar och det vill man inte spendera innan man vet mer. Till exempel hur tjockt istäcket är.
3) Farkosten kommer att ta med sig en mängd instrument och vi kan utgå ifrån att tre av dessa instrument är: en radar som kan penetrera istäcket och mäta dess tjocklek, en spektrometer som kan undersöka vilka material ytskiktet egentligen består av samt en riktigt bra kamera. Man lär också utreda alla möjligheter att leta efter biomarkörer – alltså spårämnen som liv (as we know it) tenderar att lämna efter sig – som eventuellt kastats upp till ytan i samband med tektoniska rörelser. Europa saknar nästan helt kratrar vilket tyder på att ytan är "ung", liksom ständigt förnyad när vatten tränger upp genom skorpan.
(Den lille vetenskaparen ovan är Gustav III. Han levde 1746-92 och regerade Sverige 1771-92. Foto: Nationalmuseum.)
