Andrev

Andrev

Andrev

Andrev Walden

Skriv på uppropet för att öka den svenska flyktingkvoten

Efter två månaders våldsam kantring mot SD:s verklighetsbeskrivning kan man skönja en rekyl i både debatten och opinionen. Utlöst av bilder från verkligheten. Dels de ohyggliga från Europas tröskel, dels de vackra från till exempel Tyskland där medborgare sköljer ut på gatorna för att välkomna flyktingar.

Andrev Walden  |  Publicerad 2015-09-03 19:19  |  Lästid: 4 minuter

unhcr
Vi ser allt fler spontana utbrott av medmänsklighet. Verklighetens folk rör på sig. Det finns plötsligt en vind att hissa segel i för den som vill skapa förändring på riktigt.

Det borde vår regering utnyttja i stället för att gömma sig.

Om elva dagar håller EU ett extrainsatt möte om flyktingkrisen. Sverige borde våga någonting på det där mötet. Se till att det handlar mer om flyktingarna än om oss. Se till att det handlar om hur vi faktiskt kan rädda liv (för det kan vi). Och eftersom vägarna in i Europa – från helvetet till den mänskliga rättigheten att söka asyl – blivit ett slags hunger games måste vi kanske spela ett spel även på politisk nivå om vi ska bryta handlingsförlamningen. Agera lite filmiskt. Lite schindlerskt. Vi har elva dagar på oss att skriva manuset. Jag återkommer till det.

Jag vet att det här inte riktigt följer den statistiskt säkerställda vindriktningen i debatten men Sverige skulle kunna ta emot fler kvotflyktingar. Utfärda humanitära visum. Vi kallar oss humanitär stormakt och kräver att andra länder ska ta större ansvar, men samtidigt gör vi egentligen inte så mycket mer än att hantera de flyktingar som når oss enligt de konventioner och förordningar vi skrivit under.

Det är fortfarande lite som att vi mest prövar människors rätt till asyl när vi måste. För att de överlevde resan. För att de inte togs av vågorna eller kvävdes i ett lastutrymme på vägen.

Det som särskiljer oss är att vi som regel utfärdar permanenta uppehållstillstånd i stället för temporära och ger människor en chans att börja bygga nya liv i stället för att leva i ett slags skärseld. Det är bra. Men det räddar inte liv längs flyktvägarna.

Det är ett faktum att minst 2500 människor – män, kvinnor och barn med namn och allt – dött hittills i år för att det inte finns några lagliga vägar in i EU. Du kan tycka vad du vill om det men det är ett faktum.

Och det är – åtminstone för alla som någon gång hållit sitt eget barn i famnen – ett faktum att du inte riskerar ditt barns liv om du har ett alternativ. Eller som den nu flitigt citerade somalisk-brittiska poeten Warsan Shire sammanfattade denna självklarhet:

"You have to understand, that no one puts their children in a boat unless the water is safer than the land."

Ett tredje faktum: kvotflyktingar dör inte på vägen hit eftersom de sätts på ett flygplan. Högt över hav, taggtråd och cyniska människosmugglare.

Den här luftbron har vi full kontroll över. Det är vi som bestämmer hur många människor som får plats på den. Och inför 2015 bestämde vi oss för 1900 människor. Man tänker att man läst fel när man ser siffran, att det måste finnas en nolla till där, men det gör det inte. Ettusenniohundra. Och det är ändå den högsta kvoten i EU.

Sverige kan höja den där siffran ordentligt. Det klarar vi. Vi är en rik nation med stabila finanser. Det handlar bara om politisk vilja. Och mod att argumentera för de kortsiktiga utgifterna. Och det skulle rädda liv utan att belasta den ansträngda migrationsbyråkratin här hemma eftersom en kvotflykting är färdigprocessad (av UNHCR).

Men Sverige kan inte rädda alla, det har "Sverigevännerna" rätt i (om man bortser från att de, när de säger så, låtsas att vi redan försöker rädda alla när vi i själva verket tar emot ungefär 0,15 procent av världens flyktingar). EU-länderna måste dela ansvaret och så vidare. Det där kan ni nu.

Sverige har drivit frågan på Europanivå, men hela tiden utifrån premissen att det är en förhandlingsfråga eftersom alla måste hjälpas åt. Senast idag tog vår statsminister "betäckning" bakom EU. Och det händer inte så mycket.

Sverige är en liten nation och små nationer måste stjäla uppmärksamheten om de vill höras. De behöver ett manus.

Om jag fick skriva det där manuset skulle Sverige kliva in på EU:s extrainsatta möte den 14 september och säga att vi inte har tid att förhandla längre, att den enda lösningen är lagliga vägar in i Europa (det har vi sagt förut) och att Sverige öppnar de där vägarna nu – med eller utan de andra.

1) Vi femdubblar flyktingkvoten, till tiotusen människor om året.
2) Vi påbörjar arbetet med att sätta upp en organisation som utfärdar tiotusen humanitära visum om året.

Och sen lämnar vi det där mötet. Bara så där.

(Eller det gör vi väl inte alls, det vore bara dumt, men jag kittlas lite av tanken på en tyst församling och ekot från de svenska skoklackarna.)

Nu är det inte jag som skriver manuset. Och jag begriper att det kanske är praktiskt omöjligt att skriva ett sådant manus på elva dagar eftersom agerandet skulle kräva mandat från en uppgörelse och ett beslut i Riksdagen (och i fråga om de humanitära visumen säkert ett knippe utredningar) men det här borde vara regeringens mål. Inte att gömma sig.

Därför tycker jag att du ska klicka på länken nedan och skriva på.

Upprop för att omedelbart öka den svenska flyktingkvoten

Och när du ändå håller på kan du ta den här också.

Upprop: inget barn ska dö på Medelhavet

––––––––––

Vad är ett humanitärt visum?
Ett humanitärt visum ger flyktingen möjlighet att resa lagligt till det land som utfärdat visumet och söka asyl på plats. Det är alltså inget uppehållstillstånd utan en resehandling. Om Sverige börjar utfärda humanitära visum – vilket är fullt möjligt med stöd av en undantagsbestämmelse i EU:s viseringskodex – kan det till exempel ske vid svenska ambassader i världen eller direkt i flyktingläger (av ambassadör med mandat att göra det). Sverige utfärdar idag inga humanitära visum.

Vad är en kvotflykting?
Kvotflyktingar handplockas av FN:s flyktingorgan UNHCR och deras ärenden presenteras sedan med fullständig dokumentation för något av de cirka 27 länder i världen som tar emot kvotflyktingar. Sverige tar i år emot cirka 1900 kvotflyktingar, flest i EU men inte i Europa (Norge har nyligen höjt sin kvot till 2120 för 2015, efter regeringsförhandlingar där Arbeiderpartiet ville höja till 10000 över två år).

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2023-09-13 16:12