Försökte verkligen. Bara vara tyst och njuta av SVT Debatts död. Men nu har två män skrivit en debattartikel och jag var väl förlorad redan i höjd med rubriken.
Nej. SVT Debatt var inte viktigt för “vanligt folk”. SVT Debatt var inte viktigt för någon. Det var ju problemet, att ingen tjänade på att SVT Debatt fanns. Ingen. Om SVT Debatt rullat i en privat och vinstdrivande kanal hade åtminstone kanalen kunnat tjäna på att programmet fanns. Men nu tjänade ingen på det.
En debatt blir relevant när den bereder någon chansen att byta eller åtminstone bilda sig en åsikt om någonting, men SVT Debatt satte nästan alltid konflikten i centrum. Det var ett skattefinansierat efterfestgräl där en orimlig mängd människor bjöds in för att hisspitcha sina åsikter – riktat till tittare som redan odlat sina egna.
Det var inte meningen att tittarna skulle följa några resonemang eller lära sig någonting, vi skulle bara identifiera vår “gladiator” i en brinnande fråga och heja på den. Skriva ramsor i sociala medier. Som sängbundna supportrar.
SVT Debatt var sport. Fast med lite för otydliga regler för att bli riktigt spännande. Mer som att se en improvisationsteater tolka Twitter. Man kan tycka vad man vill om det men det var i alla fall inte public service. Underhållande kanske, men inte viktigt. Inte för någon.
Idén om att debatten måste vara andfådd, skrikig och poänglös för att “vanligt folk” ska bottna i den är väl snarast ett utslag av det “folkförakt” Janne Josefsson och Lennart Persson vänder sig emot.
Med risk för att tangera det format jag nyss angripit behöver jag ändå få det här ur systemet: jag hatade SVT Debatt.
Uppdatering 23/12, 10:25: SVT-programledaren svarar på kritiken mot SVT Debatt – läs hela svaret här.